Sommaren har passerat, men än lyser solen och hösten är varm vilket är högst passande för mitt senaste skrivprojekt. Du och jag för evigt är uppföljaren till Det du aldrig sa. Historien utspelar sig en varm midsommarvecka i Kalmar. Sju år har gått och Magdalena har passerat 50-årsstrecket, med allt vad det innebär. Hon har funderingar om livet, relationer och sin egen kropp. Allting blandas till en både söt och salt sommardrink vid ett solvarmt Kalmarsund.
Magdalenas förhållande med Brian har gått i stå och grälen med tonårsdottern Hope blir både fler och värre. Naima glider allt längre in i sin alzheimer. Magdalenas frågor om varifrån hon kommer växer sig större. Dagarna i Kalmar leder fram till ett beslut som påverkar inte bara hennes framtid utan hela familjens. När midsommarafton står för dörren ställs allt på sin spets och ingenting blir som hon hade förväntat sig.
Du och jag för evigt är fortsättningen på berättelsen om Magdalenas liv. Det har gått sju år och hon är strax över 50 år med allt vad det innebär. Romanen ställer frågor om arv och miljö och om det spelar någon roll varifrån man kommer eller om det helt enkelt räcker med att leva här och nu.
Skriva en uppföljare
Det här är den första uppföljaren jag skriver och det har varit både lätt och svårt. Det lätta är att karaktärerna och miljöerna redan finns där. Jag känner Magdalena, Brian och Magnus. Jag vet hur de bor, lever och känner deras innersta tankar. Det gör att jag kan koncentrera mig på vad som ska hända med dem och vad de ska råka ut för, fast samtidigt gör det berättandet svårt och till viss del begränsande.
Jag måste förhålla mig till historien och min fantasi får bara röra sig inom romanens universum. Visst kan en människa ändrar sig genom åren och livet kan ta oväntade vändningar, men ens uppväxt och historia ändras inte. Jag är tvungen att befinna mig i deras värld. Inledningsvis tyckte jag att det kändes tråkigt och snävt. Det är anledningen till att det har dröjt, men som du förstår övervägde fördelarna.
Från blått till magenta
Om du har läst Det du aldrig sa vet du att omslaget är blått. Till den här boken har jag använt mig av samma bild fast i magenta. Kanske, kanske kan det bli en grön bok, men vad den ska handla om får jag återkomma till.